Sinnesro

Det finns en bön som kallas sinnesrobönen som lyder såhär: "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden". Jag behöver släppa allt som är utanför min kontroll för att få sinnesro. Jag behöver våga ändra på mina egna tankar, handlingar och beteendemönster för att få sinnesro. Jag behöver förstå vad som är mitt ansvar att förändra och vad som inte är det för att få sinnesro.

Det som kan vara svårt att acceptera är att jag kan inte ändra någon annan människa. Det finns dumma människor som kanske ställer till det för dig i ditt liv men du kan inte ändra dom, bara ändra dig själv. Det kan vara att du måste lösa problemet själv eller gå därifrån och ta avstånd. Detta kräver mod, att våga ta ställning.

Det kan vara att byta jobb, skilja sig eller flytta från stan. Du kan göra en radikal förändring av ditt eget liv för att få sinnesro. För du kan inte ändra på situationen eller personen som gör dig olycklig. Ska du bli lycklig behöver du få sinnesro. Ro i sinnet. Frid i själen. Bara du är ansvarig för din egen lycka. Ingen annan gör dig hel eller komplett om du känner dig halv eller osäker.

Först när du finner ro i dig själv kan du finna lyckan. När du känner dig i balans och harmoni kan du ta emot äkta kärlek från andra. För när du inte har sinnesro letar du efter saker som du saknar i dig själv hos andra. Då hamnar du i en obalans i livet som gör dig beroende av andra människor för din lycka. Ett beroende som så lätt blir utnyttjat och du hamnar ännu längre från din egen sinnesro. Du försöker bli lycklig genom någon annan men det funkar inte så.

Jag har fått sinnesro. Jag har lärt mig skillnaden mellan det jag kan förändra och det jag inte kan ändra. Jag har förstått att jag kan bara bli en bra medmänniska om jag själv tycker att jag duger. Jag kan bara älska någon annan om jag kan älska mig själv. Jag kan vara en tillgång i min partners liv om jag själv har ett bra liv. Inte beroende av bekräftelse, utan beroende av gemenskapen, som både är att ge och ta.

Ikväll sitter jag i mitt nya hem och ser mig nöjt omkring. Allt har blivit som jag tänkt - även om jag stundtals drabbats av en oroskänsla över flytten. Men all förändring kostar, både fysiskt och psykiskt. Dessutom är anpassningsbenägenheten mindre ju äldre man blir. Men nu sitter jag här, allt är klart, allt är på plats, allt är fint. Jag känner frid här. Bara sista momentet kvar av det gamla - flyttstädningen. Blä...

Jag har tänt några ljus, ätit min kvällsmat, julpyntet är nedplockat och bortstädat. Här är så tyst och lugnt men vill jag ha liv och rörelse är det bara att gå utanför dörren. Där ute glittrar ljusen från gator och torg, i alla fönster tindrar stjärnor och lampor. Jag önskar dig ett år då du vågar ändra på sådant som skapar oro i ditt liv genom att välja det som ger dig sinnesro. Låt ditt inre ljus visa vägen.

H.D.S.L.