söndag 19 januari 2020

Min resa såhär långt

Förra söndagen började jag min resa till andra sidan jorden och det tog två dygn att komma fram om man räknar med väntan vid mellanlandningen och tidsomställningen på 10 timmar. Så när jag reser tillbaks tar resan bara ett dygn trots flera timmars väntan vid mellanlandningen. Men när man är på väg hem vill man ju bara hem.

Det blev ett kärt återseende av min son, som jag inte träffat på ett år. Tekniska finesser i all ära - hur hade det funkat utan facetime, messenger och instagram? - men en kram kan inte ersättas av något annat.

Det är lite besvärligt i landet på grund av alla hemska skogsbränder, men än har jag inte märkt av något speciellt förutom att en dag när vinden låg på från nordöst så kändes brandröken i luften. Vi får se om det kommer påverka oss nu när vi ska ut och resa.

Först ska vi bila till Warrnambool, en liten kuststad långt söderut. Vi kör The great ocean road dit, en av de stora sevärdheterna här. Där stannar vi några dagar och sen packar vi om en dag för att sedan flyga till Sidney för några dagar. Sen är det dags för mej att resa hem...

Tänk vad fort tre veckor går! Men vi har haft späckade dagar hittills med shopping i Melbourne, båttur på Yarra river, The Royal Botanic Garden, Ballarat Wildlife Park, marknad, bio och lite annat smått och gott.

Det har gått hyfsat bra att vända på dygnet trots allt. Jag som klagar på sommartid / vintertid har nu sovit på dagen och varit uppe på natten. Men solen och värmen gör det enklare för hjärnan att tänka dagtid och kvällstid. Men gäspa gör jag hela tiden...

Det som är intressant är de kulturkrockar som uppstår. Men mer om det nästa gång, nu måste jag packa och sova. Klockan är 21.30 här men 11.30 hemma. Ibland vet jag inte vilken dag det är för snart är det måndag här och ni är bara halvvägs genom söndagen... 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar