I fullmånens sken

Det har varit fullmåne ett par dagar (nätter) nu. En del säger att de påverkas av det och har svårt att sova. Jag sover som vanligt, men jag tycker mig drömma mer livligt. Förutom det magiska ljuset är vattnet det som påverkas mest av fullmånen. Tidvattnet orsakas av att månens gravitation verkar med olika stark kraft över jorden. Skillnader i den kombinerade effekten av månens och jordens gravitationskrafter över havsytan är det som ger upphov till de tidvattnets höjning och sänkning. Precis som jorden håller månen på plats så håller också månen jorden på plats. Vi får därför en jämn lutning på vår axel, vilket är orsaken till att vi till exempel har olika årstider. Om månen inte fanns skulle vår axel påverkas och vårt klimat skulle bli annorlunda, med mindre skillnader mellan olika årstider. Från jorden är det alltid samma sida av månen som syns, vilket beror på att månen roterar runt sin egen axel ganska precis en gång per varv runt jorden. Detta beror i sin tur på att jordens dragningskraft dragit ut månen till en ellips med huvudaxeln riktad och låst i position mot jorden. Månen är ingen stjärna som glöder och lyser av sig själv utan den reflekterar bara solens ljus. Men den återspeglar solen såpass att den ser ut som om den lyser själv. Den kan spegla sig i vatten och bilda en bro av ljus över vattnet. Den kan lysa upp natten och göra natten mindre mörk. När fullmånen svävar över trädtopparna ser den ut att vara väldigt nära. Det blir en påminnelse om att vi är en planet i rymden bland andra planeter, stjärnor och månar. Vi tillhör galaxen Vintergatan och hur många andra galaxer det finns, kan ingen svara på, eftersom vi inte kan se någon början eller slut på rymden. Forntida människor beskrev det som att jorden var upphängd på intet, vilket är en fin beskrivning! Vi svävar runt i en bestämd bana och runt oss svävar månen i sin bestämda bana. Vi påverkar varann med dragningskraften och vi är de vi är på grund av varandra. Solen är vår mittpunkt, vårt ljus och vår källa till liv. Vi vet inte om vi är ensamma här i galaxen eller i universum, men än har vi inte haft någon kontakt med någon annan så vi får förmoda att om det finns liv någon annanstans så är det så långt bort att vi inte kan ha kontakt. Alla teorier om aliens är obekräftade, men när man ser fullmånen sväva fram över nejden så kan man inte låta bli att undra...