En försmak av våren

 I helgen har vi fått en försmak av våren. Det har varit soligt och fint, vilket gör att man blir både piggare och gladare. Jag och dottern har varit på en plantskola och köpt årets första små plantor, sticklingar av pelagoner. Men än får de stå inomhus och växa till sig i värmen innan de kan flytta ut i blomlådorna.

Man blir så sugen på att plantera och fixa iordning utomhus, i planteringslådorna, rabatterna och på uteplatsen. Jag målade mina utemöbler förra våren men när jag packade ihop dem i höstas såg jag att jag missat på några ställen så i vår måste jag komplettera med målningen. Men jag har bets kvar så det tror jag ska räcka.

Jag flyttade över mina kryddväxter från krukorna till pallkragen där jag haft tomater. Tomaterna trivdes inte där på framsidan, förmodligen för att det är mot öster och de bara fick morgonsol. De tomatplantor som stod i krukor på baksidan som vetter mot syd-väst passade dem bättre. Så i år blir det bara tomater på baksidan.

Det ska bli intressant att se hur många av mina kryddväxter som överlevt vintern. Oregano, timjan, curryört, ananassalvia, citronverbena, rosmarin och gräslök. Dill och persilja kommer jag så nya frön till. Nytt för i år blir också att så basilikafrön. Har köpt flera sorter, en storbladig, en lila, en vanilj och en kanel.

Förra året hade jag ringblommor i en stor kruka och när de blommat ut samlade jag frön som jag torkat och sparat i en ask. De ska jag också plantera liksom luktärt som jag köpt frön till, en kortväxt och en högväxt. De doftar så underbart!

Ser fram emot våren med stor iver, är så glad för min lilla trädgård som med lite planering kommer bli vacker, väldoftande och ge skörd. Sen har jag ju lite odlingar nere i torpet också, en liten låda med timjan, gräslök, rosmarin och oregano så vi får se vad som klarat vintern där. 

Jag har också två krusbärsbuskar som tyvärr blev slaktade av älgen förra året men jag hoppas de återhämtar sig och jag får nog skydda dem lite med kompostgaller för det räckte tydligen inte med att de har taggar. Däremot har björnbärssnåret fått vara ifred än så länge. Sen har jag ett antal perenner som jag planterat.

I höstas satte jag ett stort antal lökar också i rabatten utmed altanen och jag hoppas verkligen de kommer att blomma vackert till sommaren. Projektet i år där nere i torpet är att måla alla fönster och alla vita detaljer. Själva stugan är målad både på insidan och utsidan så det är bara fönster, knutbrädor och vindskivor kvar.

Men än får jag bara vänta och längta till att våren kommer på riktigt. Med värme och växt. Med knoppar och blad. Solen som värmer och ljumma vindar som doftar regn och jord och gräs. Kunna sitta ute och dricka kaffe och vända ansiktet mot solen. Andas in den syrerika vårluften. Höra fåglarna kvittra och min egen korp som bor i skogen vid torpet och alltid kommer och tjoar när jag är där. Det är mäktigt!

Livets växlingar

 Då var en veckas karantän för corona över och jag är i stort sett symptomfri. Har inte varit särskilt sjuk, ingen feber, hosta eller huvudvärk som många har, inte heller något bortfall av smak eller lukt. Lite snuva och mina halsmandlar har svullnat upp, precis som dom alltid gör när jag är förkyld. 

Jag har också haft sus i huvudet/öronen som typ tinnitus, och det hade jag även efter första vaccinsprutan. Jag har också varit ovanligt trött och idag är första dagen på en vecka som jag inte har behövt sova en stund mitt på dagen. Men generellt har jag haft milda symptom och det får man ju vara tacksam för.

När man lever själv är största oron att verkligen vara ensam när man blir sjuk. Men jag är överväldigad över all omsorg och kärlek jag fått ta emot denna veckan! Gobsmacked som man säger på engelska. Min familj har hört av sig varje dag, det har även ett par av mina närmsta vänner. 

Andra vänner och arbetskamrater har kontaktat mej och kollat om jag behöver hjälp med något. Även om jag vet att jag har goda vänner, har jag ändå blivit helt varm i hjärtat av all omtanke jag fått ta emot. Jag är verkligen inte ensam!

Mat har jag beställt online, kört till ICA, ringt in till utlämningen och så har de kommit ut med mina varor och ställt dem i bagaget. Vilken service! Jag hade även en speciell önskan, nämligen att mina ägg skulle vara bruna (det är viktigt för mej) och även det löste de glatt. 

Att vara i karantän är ju enkelt när man lever ensam. Jag har inga problem med att vara själv och det har inte varit svårt att få dagarna att gå. Jag har inte känt det långtråkigt utan snarare känt att jag nästan börjar längta efter pensionen! Men det är ju tio år kvar...

Sen har jag förståss sett på en lång radda tv-program. Det finns ett otal matlagningsprogram, bakprogram, husfixarprogram, husköparprogram, deckare, tävlingsprogram och musikprogram. Som tur är har jag även Netflix och Disney+ och så finns det ju alla play-funktioner.

Jag har alternerat mellan min fåtölj och soffan, liggandes och sittandes om vartannat. Man blir öm i kroppen av allt stillasittande, jag är liksom inte van. Tänkte gå ut på små promenader men vädret har varit bedrövligt och jag har helt enkelt inte orkat. Ser fram emot våren när det blir mer lockade att gå ut.

Ser fram emot våren på alla sätt. Sol och värme, fågelsång och blomknoppar. Kunna plantera lite fröer och ställa fram utemöblerna och fixa till min uteplats. Kunna sitta ute efter jobbet och ta en kopp kaffe. Plantera vårblommor i blomsterlådorna. Åh, vad jag längtar nu!

Efter en veckas sjukdom är jag i stort sett frisk, efter en lång vinter kommer snart våren, bättre tider på alla plan alltså. Och det är väl en av livets glädjeämnen, att ha något gott att se fram emot. Ett bra jobb, våren, solen, värmen och allt som börjar växa och gro. Livets växlingar är det som gör det spännande!

Positivt utslag

 Vaknade i natt av att jag kände mej förkyld. Näsan var täppt och jag kände mej lite hängig. Så idag kom min omtänksamma chef hit med ett självtest för covid, bara för att vara säker. Och jodå, det gav utslag, positiv för corona. Jag kan nästan inte tro det!

Jag som klarat mej ända tills nu, trodde faktiskt jag tillhörde de som är naturligt immuna. Jag får aldrig influensa eller magsjuka, nån liten snuva nån gång om året men är väldigt sällan sjuk. Förra våren när jag blev förkyld fick man ställa sig i en kö utanför vårdcentralen och de gjorde ett covidtest. Då hade jag det inte.

Nu har jag två vaccindoser i blodet och testen gör man enkelt hemma själv. De allra flesta som får den senaste varianten av covid blir inte särskilt sjuka. Om det beror på vaccinet (som inte är ett vaccin eftersom det inte ger skydd mot sjukdomen, men det kan mildra symptomen) eller att virusets mutationer gör det allt svagare, det vet man inte.

Det är så mycket information om denna sjukdom som förändras hela tiden. Kunskapen växer och man anpassar förhållningssättet allt eftersom. Först var det en droppsmitta men sen insåg man att det var luftburet. Men med en så ny virusvariant är det förståeligt att fakta fick inhämtas och anpassas efter hand.

Det är en märklig historia från början, detta virus. Även att vi är rörliga och reser över hela världen, är det ändå anmärkningsvärt att hela världen blev smittad i om loppet av några få veckor. Allt gick så snabbt och hela världen är påverkad, men länderna har hanterat pandemin på helt olika sätt. Nu kan vi konstatera att det spelar ingen roll hur man gjort, slutresultatet blev det samma.

Vi i Sverige har varit försiktiga med restriktioner i jämförelse med de flesta andra länder, andra har totalstängt gränsena och satt hela landet i karantän i många månader. Men slutligen måste man öppna upp för att inte gå under, och då finns viruset kvar och väntar på att få sprida ut sig. Så summa sumarum efter två år är att vi är ungefär jämsides i antal smittade.

Däremot har de som stängde igen landet tidigt ett betydligt lägre dödstal. Den senaste varianten ger betydligt färre dödsfall och intagna på sjukhus än hur det var i början. Så det förskräckliga ordet covid har inte längre samma skrämmande klang. Eller så har vi blivit vana och avtrubbade.

Jag är i alla fall inte särskilt sjuk. En lätt nästäppa, det är allt. Ingen feber, ingen hosta, ingen huvudvärk. Smak och lukt är intakt. Hoppas det förblir såhär och att jag kan glida igenom detta tillstånd utan större bakslag eller komplikationer. 

Tacksam för ICA onlinebutik, så jag kan skaffa det jag behöver. När det är dags att hämta min  kasse så bara ringer jag så kommer de ut med mina varor. Service på hög nivå! Alternativt kan man få det levererat hem till dörren. Stolt över mina kollegor som jobbar med detta och springer många shoppingrundor varje dag för att plocka ihop matkassarna åt alla som beställt. Snacka om samhällsviktig funktion!

Bli förälskad i livet igen

 

”The five types of people you should surround yourself with: the inspired, the passionate, the motivated, the grateful, and the opened minded”.

Fem människotyper ska du omge dig med: de inspirerande, de passionerade, de motiverade, de tacksamma och de med ett öppet sinne. Dessa människor kommer ge dig energi och kraft framåt i livet. Då kommer du i din tur att kunna ge inspiration, passion, motivation, tacksamhet och att se på livet med ett öppet sinne.

Motsatsen är energitjuvarna. De som inte ger, bara tar. De som kväver dig, tar över dej och kör över dej. De som gör dej trött av att umgås med dem. Det är inte alltid möjligt att helt ta avstånd från sådana människor, men du kan välja att umgås så lite som möjligt med dem.

Du måste inte vara bästis med alla som vill vara bästis med dej. Du kan välja din inre krets utan att vara en dålig kompis för det. För du har rätt att välja vilka som får dela ditt inre. Man kan ha ett stort bekanstskapsnät utan att för den skull ha lika många förtrogna.

Du måste kunna lita på dem som du delar ditt liv och dina tankar med. Att de kan hålla ett förtroende och att de stöttar dej i dina beslut men ändå vågar säga sin åsikt. Med ett öppet sinne förstår man att det finns många dimensioner i vad man känner, vågar och vill. Gamla erfarenheter färgar också våra beslut.

Vi ska vara ödmjuka inför andra människor, tro att var och en gör sitt bästa även om de kanske inte gör som du själv skulle ha gjort. Men livet har inget facit och vi måste var och en följa vårt hjärta. Vi har alla vår egen väg att gå, vårt eget mål att nå. 

Därför är det en tillgång att ha olika sorters människor i sitt liv. För att utmana dej, trösta dej, ifrågasätta dej, uppmuntra dej och komplettera dej. Då kan du växa som individ så länge du kan ha ett öppet sinne och är villig att ta till dej och använda dig av nya lärdomar och insikter. Det är när du stänger dörren till detta som du börjar stagnera.

Du stelnar i din form, motsätter dej förändringar, blir irriterad på allt och alla, blir självgod och till slut besviken på livet. När det egentligen är dig själv du ska vara besviken på. Att du inte tog dina chanser, att du inte vågade säga ja eller hade kurage att säga nej. Att du lät andra dra iväg med dej så att du tappade din riktning. 

Till slut har du get upp, alla drömmar är glömda, alla önskningar är så fjärran att du inte har något att se fram emot längre. Du bara existerar, du har glömt hur man lever. Men jag hoppas att det kommer en ny dag med en ljuvlig kopp kaffe, en härlig låt som får dej att vilja dansa, en främling som ler mot dej och natthimlen som talar till din själ. Jag hoppas du blir förälskad i livet igen.

”I hope there are days when your coffee tastes like magic, your playlist makes you dance, strangers make you smile and the night sky touches your soul. I hope you fall in love with being alive again”.