söndag 13 mars 2016

Total kris och katastrof

Ett typiskt i-landsproblem drabbade mig i helgen. Jag tappade min telefon i marken och rutan kraschade. Hela fronten var krossad, telefonen var förstörd. Hjälp! Kris och katastrof! Vad gör jag nu? Ska den skickas iväg på lagning? Hur länge är den borta då? Hur lång tid har jag kvar på mitt bundna abonnemang? Kan jag köpa en ny?

Så många frågor, så lite svar. Nästan så jag fick en klump i halsen. Min kära vän, min medhjälpare, hobby, hjälpreda och glädjespridare var krossad, död. Inte klokt så mycket en telefon kan betyda! Fast den är ju så mycket mer än en telefon. Ringa är nog bland det minsta man gör med dessa smartphones.

Det finns undersökningar på vad man gör med sin "fån". Det som kom på första plats, vet ni vad det var? Jo, att titta på vad klockan är! Men den har så mycket mer. Vår kalender, vårt sociala digitala nätverk i form av Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Våra digitala foton, adressbok, kartbok, uppslagsverk och ordbok. Spel och musik, stegräknare, internetbank, väderprognoser och träningsprogram.

Allt finns på nätet och nätet finns i smartphonen. Så det är lätt att bli beroende av sin "fån" för den ger mig hela den moderna världen. Den ger mig kontakt med goda vänner, den ger mig kunskap och information, den ger mig humor och allvar. Inte konstigt att den har en central plats i vårt dagliga liv.

Det är en tunn linje mellan bruk och missbruk. Så lätt att fastna i "fånen", läsa statusuppdateringar, se på andras bilder, följa event, spela ännu en omgång candy crush... Istället för att vara uppmärksam på verkligheten omkring mig, det som händer här och nu, fastnar min blick i skärmen. Jag vet vad förkortningen irl står för, men jag är sämre på att möta alla mina vänner 'in real life'.

Jag ska försöka vara mer närvarande i det pågående, telefonen är jättebra men får inte stjäla fokus från livet här och nu. Den bör vara ett komplement, en tillfällig hjälp och en förströelse när man är sysslolös. För gud förbjude att jag måste sitta och ha tråkigt en timme! Allt ska vara effektivt, kommunikativt och kreativt. 

Men inget digitalt kan slå en trevlig kväll med god mat och goda vänner, närhet och ömhet med hjärtevännen, en eftermiddag med mamma och pappa, ett långt samtal med barnen som bor långt borta, soluppgången, fågelkvittret, doften av nyklippt gräs... Vår verkliga värld är fantastisk! Måtte vi inte glömma bort att njuta av den!

H.D.S.L.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar