Just när larven trodde att livet var över, blev den en fjäril

Det är inte alltid glasklart vad meningen med livet är. Vi jagar efter mening, vi vil ha förklaringar och svar. Vi vill ha rättvisa i livet och vi vill ha logik. Men tyvärr funkar det ju inte så. Livet är inte rättvist, dåliga saker händer både onda och goda, liksom bra saker. Livet bara drabbar oss med full kraft och vi har bara att agera och reagera på det som händer.

Ibland kan vi se en röd tråd genom livet när vi ser tillbaks. Vi kan se att min erfarenhet där ledde till att jag hanterade nästa sak annorlunda och då blev det en ny vändning. Jag är den jag är idag både på grund av och tack vare mina tidigare erfarenheter och upplevelser. Det är hur jag tacklar det som händer mig i livet som gör mej bitter eller bättre. 

Ibland undrar vi varför saker händer oss som är jobbiga. Vi undrar varför vi straffas, vad har vi gjort för ont? Men i så fall ger man mandat åt någon "domare" som dömer oss mitt i livet helt slumpmässigt och utan bevis, rättegång eller försvar. Jag tror inte på en sådan typ av högre makt. Jag tror på en god kraft som finns tillgänglig inom var och en av oss som hjälper oss igenom svåra tider.

Jag väljer att kalla den goda kraften för Gud och jag tror på att den hjälper mig att hantera motgångar, behålla harmonin när det klingar falskt och känna mig trygg och fridfull även om jag är i en svår situation. Jag tror inte det är något komplicerat, jag upplever det som naturligt och något som funkar som en nära relation med någon som vill mig väl.

Jag tror inte att alla av oss har en specifik, avancerad, världsomvälvande mening med livet. Jag tror vi slösar tid och energi med att jaga efter mening, förklaringar och logik i livets virvlande hav. Visst finns det enskilda indvider som gjort avtryck i världshistorien och gjort världen till en bättre plats. Men det finns många fler, som haft tid, pengar, intelligens och möjligheter men ändå gjort dåliga val och ondskan kvarstår trots alla framsteg och lärdomar vi alla borde ha gjort.

Men är det då så viktigt med mening? Är det så viktigt med logik och kan vi verkligen förvänta oss att livet är rättvist? Vem bestämmer i så fall vad som är rättvist? Är livet faktiskt enklare än så? Är det kanske bara att vara så bra jag bara kan, att ta tillvara mina erfarenheter, vara så vänlig och hjälpsam som det går, är det inte detta som är meningen med livet?

Jag tror det är enkelt att kommunicera med Gud, jag tror att meningen med livet är att göra idag till en så bra dag som jag bara kan, jag tror att vi drabbas av det onda men vi kan ändå fortsätta vara goda. Vi kan välja att inte möta en dålig attityd med samma mynt, vi kan välja att inte sänka oss till den nivån utan stå kvar på fast mark och fortsätta vara vänliga.

Livet kan ändras snabbt, det vet jag. Bara idag har jag fått följa med min pappa med ambulans till sjukhus och all oro som följer med det. Jag får vara tacksam över en effektiv sjukvård och han är i trygga händer så jag kan åka hem och vila. Jag har ett tryggt nätverk runt mig som bryr sig om hur jag mår. 

Jag behöver inte göra livet mer komplicerat än vad det redan är. Jag ska bara ta en dag i taget, en sak i sänder. Då blir inget övermäktigt utan jag kan behålla min sinnesro och inte låta mig ryckas med i andras sinnesstämningar eller händelser som är utom min kontroll. Det enda jag kan kontrollera är mig själv och min inställning till livet och människorna. Jag älskar livet, tar hand om mej själv och vårdar mina nära relationer. Det är meningen med mitt liv.

H.D.S.L.