Semester och goda vänner

Nu har jag avverkat tre av fem semesterveckor. Jag har verkligen lyckats koppla av och njuta av långa sovmorgnar, lata dagar och sena kvällar. Precis som jag vill ha det. Har varvat trevliga utflykter med dagar tillsammans med goda vänner som kommit på besök. De två följande veckorna kommer innehålla travtävling, Västerviks skärgård, hemkommen dotter och diverse utflykter med henne. 

Dottern har bott i England i 13,5 månader och det har varit konstigt att vara utan henne. Men med dagens teknik är det ändå lätt att hålla kontakten via telefon, skype och messenger videosamtal. Jag har även varit där på besök och det var så kul att se hur hon hade det. Hur hon obehindat tog sig fram i Londons tunnelbanesystem var fashinerande. Bara för mej att hänga på!

Nu kommer hon hem för att packa om och flytta iväg till högskolestudier. Nu är hennes kommande fyra år utstakade och sen kommer nästa hållplats i livet. Sonen har avverkat den första terminen i Melbourne, Australien, och har tre kvar innan han ska ta nästa steg i livet. Just nu är hans vinterlov slut och andra terminen börjar på måndag. Ja, vinterlov. Uppochnervända världen down under...

Nu har sommarvädret kommit fram till oss och jag njuter av solen och värmen. Även om jag inte gillar att bada så uppskattar jag stranden och sanden. Eller bara sitta eller ligga i trädgården och vila. Lite böcker har jag laddat upp med också, en del är riktiga bladvändare medan andra har svårt att fånga mitt intresse. Då lägger jag den åt sidan och tar en annan bok. Varför tvinga sig igenom en dålig bok bara för att?

Denna sommar har verkligen gått i gemenskapens tecken för mig. Vänner, släkt och hjärtevännens vänner och släkt. Mitt kontaktnät har verkligen vuxit och det är oerhört berikande. Vad vore livet utan goda vänner! Dela upplevelser, tankar och inte minst en god måltid tillsammans.

Dom pratade om ensamhet på tv i förmiddags, hur de som är ensamma känner sig utanför och skäms för att de är ensamma. De håller sig undan för de vet inte vart de ska ta vägen och de är rädda för att söka kontakt, med risk att bli avvisade. Men det blir ju en dålig cirkel när den som är ensam gömmer sig i ensamheten. Hur ska vi kunna ta vara på dem då! Hur ska vi möta de ensamma? Hur ska vi ens veta vem som är ensam? 

Ett av råden var att skaffa sig en hobby eller ett husdjur. Att använda sig av det för att finna naturliga mötesplatser med andra människor. Då har man ju ett gemensamt intresse att utgå ifrån. Rädslan att bli avvisad delar vi alla människor. För vi har ju inte samma vänner och kontaktnät genom hela livet, alla behöver ibland söka nya kontakter och finna nya vänner. Även om man inte är ensam är det ändå inte enkelt att hitta en ny vän.

Jag har haft turen att både ha behållit gamla vänner från barndomen, vänner från tonåren och nya vänner mitt i livet. Mitt liv är rikt på gemenskap, vänskap och kärlek. Jag har personer omkring mig som jag kan prata med, få hjälp av och umgås med. Jag är tacksam för mitt liv, det har blivit bättre än jag nånsin kunde drömma om. Jag är sannerligen välsignad!

H.D.S.L.