Det är mycket prat om vädret när man möts igen efter semestern. Det sägs att svenskarna pratar mycket om vädret men min dotter som bott i England ett år och min son som bor i Australien, kan intyga att det pratas väder överallt. Kanske för att vädret är en del av vår vardag, det drabbar oss men vi kan inte påverka det.
Vi kan bara försöka skydda oss från regnet, brännande solstrålar och virvlande vindar. Vi njuter av sköna dagar och söker oss ut i vårsolens glans. Vi lever i symbios med vädret, inte alltid en harmonisk relation, men vi kan bara gilla läget. Jag uppskattar i alla fall att det finns olika väder. Det vore trist att bo i en öken, även om jag gillar sol.
Men efter en behaglig sommar så blev det liksom höst på en gång. Det började regna ihärdigt, det blev kallt på nätterna och mörkret börjar komma närmare. Lika mycket som jag älskar sol och värme, blir jag lycklig av att komma ut en härlig höstdag, luften är frisk och klar, naturen byter färg och börjar producera frukt. Det är något kreativt över hösten. Hallon, svampar, rönnbär, ekollon, blåbär och lingon. Allt finns att hämta ute i naturen, fritt tack vare allemansrätten.
Hösten kan också bjuda på härliga milda soliga dagar som idag. Att då få komma ut i skogen ger mig både frid och styrka. Att sedan komma hem med en stor hög kantareller gör ju inte upplevelsen sämre! När kvällarna blir mörkare får man tända ljus och jag pyntar min balkong med lyktor och tänder dem när mörkret faller på.
När hösten går mot sitt slut klär grönskan av sig och träden står nakna i väntan på vinterdvalan. Kylan slår till och vi pälsar på oss och drar upp kragen mot de bitande vindarna. Snö i bästa fall här i Småland, men slask i normalläge. Jag ser fördelar med slasket, man slipper skotta och ploga. Slipper pulsa fram i snödrivorna och hunden slipper snöbollar i pälsen och klumpar under tassarna.
Vintern är kall, mörk och fuktig. Men den låter naturen vila och även vi människor drar ner på tempot en aning. Vi håller oss inne, tänder mer ljus och en brasa för de som kan göra det. Vi har mer tid att umgås med vänner och bjuder hem varann på middag. Vi planerar kanske en resa till våren och minns tillbaka på sommaren och hösten.
Så kommer våren smygande och väcker allt dött till liv igen. Blommor kommer i bestämd ordning, vitsippor, liljekonvaljer, hägg och syrén. Fåglarna letar partners och deras kvitter är överväldigande i skogar och parker. Så kommer sommaren tillbaka igen. Årstiderna avlöser varann utan skarvar. Ljudlöst, gränslöst, går de omlott. Dansar lite fram och tillbaks innan den andre tar över och skickar den förste på en lång, lång vila.
Jag är tacksam för årstiderna. Jag uppskattar dem mer och mer ju äldre jag blir. Jag faschineras av skiftningarna och urkraften i naturen. Åter och åter igen detta kretslopp att födas, leva och dö och födas på nytt igen. Så varför skulle det inte vara det samma för oss människor, en av alla varelser i Guds natur!
H.D.S.L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar