I morgon börjar min semester men jag har redan påbörjat sommarens projekt, att måla mitt lilla torp på insidan. Det gör stor skillnad att måla de mörkbruna träskivorna vita. Det blir så mycket ljusare och fräschare. Att dessutom ha slängt ut den gamla murriga bäddsoffan var en befrielse!
När alla lager färg är på och har torkat, börjar det roliga jobbet med att inreda. En vit dagbäddsoffa ska monteras ihop, bäddas med ett fint överkast och lite kuddar. En byrå, ett soffbord, ett par höga pallar vid köksön. Sen är det fullt i stugan.
Det finns även ett sovloft på torpet så är man fler än en som ska sova över, kan man bädda där uppe med madrasser. I köksön finns skåp där jag har glas och porslin, på väggen fler köksskåp och en diskbänk med avlopp till en stenkista. Jag har inget rinnande vatten men vatten finns i bäcken och i sjön.
Dricksvatten har jag med mig i 10-litersdunkar. I en stor tunna samlar jag regnvatten och den har inte varit tom i år, trots att jag vattnat mina odlingar flitigt. Man blir duktig på att hushålla med vatten när man vet att det är begränsat, för det är tungt att bära vatten från bäcken.
El finns inte heller. Jag har ett bilbatteri som jag använder till att ladda tex mobilen. Ljuset får jag av gammaldags fotogenlampor. Köket består av en gasolspis med två plattor. Det är ett enkelt liv, simpelt i många avseenden, men så levde vi alla för drygt 100 år sen. I små trähus på landet utan moderna bekvämligheter.
Jag har en kylbox som kylskåp och en dynlåda som förråd. Man får tänka smart när det gäller mat och inte ha så mycket färskvaror. Förr hade man en jordkällare för matförvaring, och den finns visserligen kvar i närheten, men är alltför förfallen för att kunna användas.
Det ska också finnas en gammal vattenbrunn någonstans, men förmodligen är den överväxt och varken jag eller markägaren som har gården, har lyckats hitta den. Så det finns mer att utforska framöver när renoveringen är klar.
Det är fridfullt att leva mer i samklang med naturen. Men efter några dagar måste jag erkänna att jag längtar tillbaks till mitt moderna hem med alla bekvämligheter. Just nu när jag renoverar, sover jag inte där utan åker emellan. Det är rätt skönt att komma hem, duscha och titta på TV.
Men sedan längtar jag ner igen. Till friden och tystnaden. Trädens sus i vinden och fåglarnas kvitter. Förutom syrrans stuga precis inom synhåll och bondgården 2 km bort, finns närmaste lilla samhälle drygt en halvmil bort. Inga gatljus, inget trafikbrus och knappast ens några flygplan uppe i luften denna sommar.
Jag har det bästa av två världar. Ett modernt liv i ett fint hem i stan med alla bekvämligheter och tekniska finesser, och ett torp på landet i samklang med naturen. Jag behöver båda. Gemenskap och avskildhet. Aktiviteter och stillhet. En förmån att kunna välja allt efter önskemål och behov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar