Äntligen normaltid! Denna galenskap med att ställa om klockan, ta bort en timme i ena änden och lägga till den i den andra, för att ett halvår senare göra det motsatta. Man tjänar ljus, säger man. Kanske det men i fel ände för oss som är kvällsmänniskor.
Det är jättesvårt att bli tvungen att gå upp en timme tidigare och försöka somna en timme tidigare hela våren och sommaren. Jag har nog en stark inre klocka och jag vänjer mig aldrig. En timme kanske de flesta tycker är löjligt, men inte för mig.
Konstigt nog klarade jag tidsomställningen galant när jag reste till Australien. Men det är kanske för att det är ”rätt” håll. De ligger 10 timmar före, så jag fick vara uppe på natten och sova på dagen. Det finns också lite knep för att lura kroppen på tiden.
Redan när jag stiger på planet i Sverige, ställer jag om min klocka till Australiensisk tid. Så att jag under hela resan (som tar ett och ett halvt dygn med mellanlandning) har koll på tiden på min slutdestination. Det är också lättare att hålla sig vaken på natten och sova framåt småtimmarna, tycker jag.
Jag har inga problem med att sova på planet, det är stora fina plan på såna långresor, man har en egen tv-skärm med massor av filmer och serier, all servering ingår i biljetten (all inclusive) och de frågar hela tiden om man vill ha något att äta, något att dricka, i alla fall med det flygbolag jag flög med.
Jag reste dit senast nu i januari i år och kom hem i grevens tid. Bara ett par veckor senare stängde de gränserna in och ut ur landet pga corona. Det är många asiater i Australien och det var från det hållet som viruset kom från början.
Så nu har vi ingen aning om när vi kan ses nästa gång. Tanken är att de ska komma hit nästa år, och vi får verkligen hoppas att denna pandemi är historia då. Den psykosociala skada människor lidit är snart svårare än den fysiska. Det är inte för inte som isolering är det hårdaste staffet en brottsling kan få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar