Verbal expansion

När man får barn ska man lära denna lilla varelse att kommunicera. Man ska lära barnet ett språk, ett uttryckssätt för sina känslor, tankar och behov. Det finns olika sätt att gå till väga och det finns inga rätt eller fel, bara man lär sitt barn att prata. Båda mina barn är bra på just detta och min dotter studerar nu till logoped, så det blir en del prat om pratet kan man säga!

Jag hade några grundläggande principer när jag tänkte på mina barns språkutveckling. Först och främst var det "tala aldrig babyspråk med dom". Barn säger fel, det är svårt att uttala ord i början, de prövar sig fram, ljudar, upprepar, försöker igen. Då ska jag inte förstärka det som är fel utan fortsätta säga "staketet" när barnet säger "statefeket". Men inte heller tillrättavisa, inte säga "du säger fel" utan bara upprepa det rätta.

Aldrig tala över huvudet på barnen. Alltid ta med dom i de dagliga samtalen runt middagsbordet eller i tv-soffan. Visa dom att dom räknas lika mycket som vuxna. Ta för givet att dom är intelligenta varelser som har rätt till att delta i diskussionerna. Inte förenkla mitt eget språk i samtalen med barnen utan tala som jag brukar med andra vuxna. Hur ska de annars utöka sitt ordförråd?

Läsa högt är också ett sätt att lära barnen fler ord och uttryckssätt. Jag har läst metervis med böcker för mina barn, minst en om dagen för var och en. När de blir äldre, sluta inte läsa högt. Det blir inte bara en språkutveckling, det blir även ett härligt sätt att vara tillsammans och umgås. När barnen lärde sig engelska i skolan, läste jag engelska böcker på kvällarna för dom. 

När språket är etablerat får man lära sig vett och etikett. Hur man pratar med andra, vad man säger och när man ska vara tyst. Vissa saker är bättre att lämna osagda, även om man anser att man har rätt. En dialog innebär att både tala och lyssna. Lyssnandet är en viktig del i kommunikationen. Att inte avbryta likaså, även om det bland kan vara lämpligt att flika in en och annan kommentar. Balans helt enkelt.

Det finns som sagt inga exakta regler, man får följa de människor man kommunicerar med som i en dans. Olika människor beter sig olika och att kunna anpassa sig till de olika individerna utan att för den skull göra avkall på det som är jag, det är en konst. Ibland kan det vara lättare att sitta tyst än att ge sig in i en hetsig diskussion. Men ibland kan det vara värt det ändå att uttrycka min åsikt. Då är det en styrka att ha ett rikt och nyanserat språk. 

Även djur har sitt sätt att kommunicera. De är bättre på kroppsspråk än vad vi människor är. De läser av vad vi känner och hur vi mår utan att vi behöver säga ett ord. De visar med sin kropp vad de vill säga. Hur de rör sin svans och sina öron, hur de håller huvudet och kröker ryggen. Hur de kommer nära eller håller avstånd. 

Jag tycker det är väl investerad tid i mina barns framtid att hjälpa dem kommunicera nyanserat och detaljerat. Redan som små på förskolan var de duktiga att förstå vuxenprat och lärarna brukade säga att det var omöjligt att hålla något hemligt för dom eftersom de snappade upp allt som viskades vuxna emellan. Jag har alltid trott på ett inkluderande förhållningssätt, barn och vuxna. Vi är alla människor men i olika stadier av vår utveckling. Så kommer det alltid att vara människor emellan, oavsett ålder.

H.D.S.L.