Brev till min älskade

Idag är det sju månader sedan du dog. Om tre dagar är det årsdagen av vår förlovningsdag och tre år sen vi träffades. Trots att vi fått veta att du var döende ville jag ändå fullfölja våra planer att förlova oss. ”Är du inte riktigt klok” sa du ”vill du förlova dej med nån som snart är döe”. Men du sa det med ett brett grin och jag vet att du var tacksam. Ingen kunde säga knäppa saker som du gjorde men ingen tog illa upp. 

Sorgen och saknaden tvinnas samman och jag vet inte vad som är vad längre. Men jag tror att sorgen drar sig undan medan saknaden förblir stark. Jag saknar dej men minns dej med glädje. Jag kan tänka på saker vi planerade men vi aldrig kunde göra. Jag funderar ibland på hur det hade varit om vi hade fått mer tid tillsammans. Om du hade fått vara frisk och stark.

Tänk om vi hade kommit iväg ut med husvagnen du köpte? Vi tänkte åka svenska kusten norrut, du hade aldrig sett norrland. Sen hade vi parkerat någonstans vid havet på västkusten. Men hade vi gått varann på nerverna, leva tillsammans på sån liten yta? Du var van vid egentid och du hade behov av att få vara ensam ibland. Precis som jag.

Tänk om vi hade åkt på skidsemester i Sälen? Du hade varit riktigt duktig på att åka skidor och du var taggad att få lära mig ett och annat. Jag är nog på samma nivå som en femåring, mina barn åkte ganska snart ifrån mej när de lärde sig åka. Jag kan föreställa mig en dag i backen med dej och inte minst after ski! Du var den mest sociala, utåtriktade och mest hjälpsamma person jag nånsin mött. 

Tänk om vi köpt en lägenhet på Gran Canaria? Det var ju där vi trivdes och klimatet är fantastiskt året runt. Vi älskade att bara ligga i solen vid poolen och slappa. Du kände många som har ett ställe där och att ta en promenad i San Agustin var nästan som att gå en sväng på stan i Värnamo med dej. Du hade varit på GC många gånger och kände dej som hemma. Var och varannan människa som vi mötte kände du igen. Tjena tjena! Läget? Du upphörde aldrig att förvåna mig. 

Tänk om vi köpt hus tillsammans? Flyttat ihop, blivit gamla tillsammans? Det var en dröm som inte ens hann födas, eftersom vi bara hann vara tillsammans i tre månader när du blev sjuk. På sätt och vis är jag tacksam att vi inte hann göra upp alltför många planer om en gemensam framtid, då hade nog sorgen och saknaden varit ännu större. Nu får jag fortsätta mitt liv utan dig, men på något vis är du med mig i mitt hjärta. Där har du för alltid en plats.

I see skies of blue and clouds of white

The bright blessed day, the dark sacred night

And I think to myself what a wonderful world

I hear babies crying, I watch them grow

They'll learn much more than I'll never know

And I think to myself what a wonderful world