I morgon är det nyårsafton. För precis ett år sedan åkte vi till Kanarieöarna, jag och min älskade. Vi hade bokat två veckor på vår paradisö, och vi visste att det var sista gången vi åkte dit tillsammans, även om vi inte pratade om det. Han var mycket sjuk redan då, men han reste på ren viljestyrka. Hela hans sjukdomstid klarade han av med envishet och en aldrig slocknande livsgnista.
Men nu vilar hans aska vid röset på kyrkogården. En vacker sten bär plakatet med hans namn. När jag står där och tittar så känns det fortfarande overkligt. Hur kunde en så sprudlande glad, positiv, stark man tyna bort och försvinna? Ibland måste jag titta på de sista bilderna på honom för att förstå hur sjuk han var.
Nu har detta året kommit till ända, ett år som varit det värsta i mitt liv. Förmodligen det längsta också. Det känns som en evighet sen vi åkte iväg förra nyår mot solen och havet. Men en resa som betydde mycket för oss båda och extra mycket för mig nu när minnen är allt jag har. I somras gjorde jag fotoalbum från våra resor, det är värdefullt att ha.
Samtidigt har det hänt bra saker detta år. Jag bytte jobb i mars och trivs jättebra på mitt nya. Jag fick hem min son och hans fästmö från Australien i somras. Det var härligt! Jag har verkligen känt vilka vänner som betyder något för mig, så många personer som visat mig omsorg och kärlek. Jag har gått i en samtalsgrupp om sorg, det har varit viktigt.
Nu ska jag avsluta detta år med att ta farväl av allt tråkigt och sorgligt, jag ska servera mig själv en festmiddag och jag ska titta på fyrverkerierna över stan från min balkong. Jag ska hälla upp ett glas whiskey till Johnny och jag ska skåla för hans minne i rosa champagne. Jag ska minnas med glädje.
När jag kliver ut ur det gamla året och in i det nya är det med inställningen att hitta saker som gör mig glad. Följa mitt hjärta, vara spontan och alltid välja glädjen. Jag ska ta hand om mej och försöka vara rädd om mig. Mitt nyårslöfte är att alltid vara sann mot mig själv och vad jag känner. Jag ska ge mig ut på äventyr och jag ska välja att leva mitt liv till fullo.
Han tyckte att jag skulle ta vara på chanserna som kommer. Han tyckte att jag skulle leva livet med ett leende. Jag får inte kasta bort mitt liv utan ta vara på varje dag, varje stund. Det betyder inte bara aktiviteter utan mer inställningen att jag har kommandot över mitt eget liv. Jag väljer vad jag ska göra och inte göra. Jag bestämmer själv.
”Från och med nu
från och med du
jag blir aldrig mer densamma
jag blir aldrig densamma som förut
somliga ljus brinner aldrig ut
Från och med då
Från och med du”
(Oscar Linnros)
Jag hittade din blogg när jag sökte på sorg och det känns ungefär som att du skriver min dagbok. Min sambo dog för fyra veckor sedan och jag känner igen mig alltför väl. Tack för en välskriven blogg. Kram <3
SvaraRaderaTack för att du kommenterade! Det är min tanke, att någon annan ska få hjälp och stöd av min blogg, i alla fall kunna känna att jag är inte ensam om att känna såhär. Kram tillbaks ❤️
Radera