Våren har kommit med full kraft. Det känns som om jag missade förra våren så det är extra vackert i år i naturen tycker jag. Havet av vitsippor, björklövens musöron, rosa japanska körsbärsträd, det skarpa ljuset, den blåa himlen och allt som väcks till liv igen efter vintervilan.
Jag kastas mellan olika känslor. Glad över våren, lycklig av solen, sorgsen av saknad, förvirrad inför framtiden. Jag är inte bitter och jag låter inte tankarna snurra runt ordet ”varför” men ändå är det svårt. Jag vill ha någon vid min sida men jag vill inte börja om på nytt igen. Men jag är ändå lugn.
Det kommer väl att visa sig, vad som ska ske i framtiden. Det kommer nog att falla sig naturligt om det ska hända något. Jag tänker att om det ska bli, så kommer det att bli, så då får lyckan söka upp mej. Jag tänker inte leta. Men jag försöker tolka de tecken jag får.
Efter min skilsmässa och innan jag träffade Johnny så hade jag en kriterielista på hur mina drömars man skulle vara. Han prickade in alla punkter utom ”kan sjunga och spela” men det gjorde inget. Lite får man kompromissa och det finns ju Spotify! Önskelistan finns kvar och har utökats med någon punkt.
Inget kommer att bli som med Johnny för att ingen är som han. Jag kommer alltid att sakna honom men hjärtat är förunderligt. Det finns alltid plats för mer kärlek och mitt hjärta är inte tomt eller kallt. Det kan komma något nytt, något helt annat, som också är bra. Jag är inte längre helt främmande för det.
Det kan vara så enkelt som en blick. Ögon som möts och blicken hålls kvar den där lilla sekunden extra. Som om ögonen var magneter. Det där suget i blicken som kan uppstå. Man kanske är fullständiga främlingar som aldrig möts igen, men den där blicken kan också bli starten på något spännande.
Ögon är viktigt, hur blicken möts, mottas och gensvaras. Ögonen är själens spegel sägs det. I alla fall lyser känslor ut från ögonen. Både negativa och positiva, både kärlek och hat. Jag har lättare att lita på någon som stadigt möter min blick än den som flackar undan med ögonen.
Man kan ljuga med ord men inte med ögonen, även kroppsspråket avslöjar en lögn om man är duktig på att tyda signalerna. Jag vill gärna se folk i ögonen, jag vill se vad som strålar ut från ditt inre. Jag vill också visa vad för typ av människa jag är med min blick.
Johnnys favoritlåt var ”Leende guldbruna ögon” men så träffade han mig med mina klarblåa ögon. Så han försökte sig på att hitta på en ny text. Det gick ju sådär... det blev nåt i stil med ”leende blåblöta ögon”... tja det passade ju in i rytmen i alla fall men särskilt romantiskt var det inte - men hysteriskt roligt!
Humor är viktigt också! Och social kompetens. Nä nu ska jag inte rabbla upp hela min lista, men ögon är viktiga, kanske viktigast. Jag är inte orolig och jag är inte olycklig med mig själv. Jag gör trevliga saker både ensam och med vänner. Jag skapar mitt liv och jag tar ansvar för det. Sen får vi se vad som dyker upp!
”The flower doesn’t dream of the bee
It blossoms and the bee comes”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar