Det har varit några dagar med sol och värme, brittsommar kallar vi det. SMHI skriver att i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Britt/Birgittadagen den 7 oktober. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder. På engelska kallas det Indian summer.
I vilket fall så har det varit underbara dagar och jag har verkligen njutit av naturen. Svampsäsongen har kommit igång ovanligt sent och de gula kantarellerna lyser mest med sin frånvaro. Men trattkantarellerna poppar upp som svampar ur jorden och de är större och fetare än jag nånsin sett.
Jag blir lycklig som ett barn på julafton att hitta dessa samlingar av trattisar och konstaterar nöjt att mitt svampställe är mitt och bara mitt. Men när det gäller sådan svamp får man bege sig ut i skogen, bort från stigarna och chansen att vara ensam om ställena ökar med otillgängligheten. Risken är bara att man går vilse.
Med ett lokalsinne som en nackad höna hade jag jättesvårt att hitta i skogen - och på vägarna också för den delen. GPS räddar mej på vägarna och i skogen har jag kommit på ett knep. Snitslar. Jag fick idén en gång när jag var på en spårkurs med en av mina hundar. Då använde vi snitslar för att se var spårrutan låg.
Så de första åren när jag letade svamp knöt jag små vita band i träden allt eftersom jag gick framåt. Sen följde jag bara samma spår hem och tog med mig snitslarna tillbaka. Efter några år i samma skog lärde jag mig att hitta, lärde mig kännetecken såsom en stor sten, ett kärr, en ovanlig formation av berg eller kullar.
Nu går jag obehindrat i ”min” skog och med åren har det blivit fler skogar och fler svampställen. Hittar jag för lite svamp på ena stället åker jag till nästa. För det är ju det fina med svampar, de återkommer på samma platser år efter år. Men ibland många och ibland få. Man måste ändå alltid leta.
Jag är ingen stor svampexpert men jag plockar både gula och trattkantareller, Karl Johanssvamp och blek taggsvamp. Sen låter jag dem svettas i en varm stekpanna, tillsätter en klick smör, saltar och pepprar och sen får de svalna innan jag lägger dem i små plastpåsar i frysen.
Jag föredrar att göra dem klara på det sättet så att det sedan bara är att ta upp en påse och göra en omelett eller en paj eller en macka. Eller kanske en sås eller en köttgryta! Vilda svampar sätter guldkant på vad som helst, särskilt med tillfreddställelsen att man plockat dom själv som extra krydda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar