Vad säger du och hur säger du det?

Det finns olika sätt att säga något. Man kan säga det vänligt, ödmjukt, argt, spydigt eller överlägset. Man kan säga sin åsikt samtidigt som man ber om ursäkt för att man tycker så, eller så kan man säga det bestämt utan att bry sig om att man förolämpar någon. Man kan presentera sin åsikt som fakta eller som en idé.

Att bemöta andra med hänsyn och respekt tycker jag är en grundläggande inställning. Att man lyssnar lika mycket som man pratar för att skapa en dialog. Kanske tycker jag att jag vet det bästa sättet att göra något, men någon annan har säkert något annat sätt som funkar lika bra.

Får man ett bra resultat är vägen dit inte lika viktig. Men det finns alltid människor som blir irriterade på att man inte gör som de brukar göra eller alltid har gjort. Då kan de fälla en dräpande kommentar och få dej att känna dej som en idiot. Det är ingen bra känsla.

Men om man kan hejda sig ett ögonblick och tänka efter innan man säger något. Kommer det jag ska säga att göra gott? Kommer det tillföra något konstruktivt? Är det sant eller bara min egen sanning? Det kanske bara är för min egen skull jag vill säga det.

En del människor har ett inre tvingande behov av att alltid få säga sin åsikt, även om det sårar den andre. Då gäller det att hålla huvudet kallt och förstå att det handlar mer om dem än om dig. 

Det gäller även de personer som du kan möta i din vardag, kanske på jobbet, som är oresonligt arga och upprörda. Det är förmodligen inte dej de är frustrerade över, utan något annat i deras liv och du råkade bara komma i vägen. En del måste få lufta sina känslor och de har ingen annan.

Visst är det viktigt att få säga vad man tycker och tänker, men för den skull är det inte okej att gå till angrepp mot en annan människa. Vi har alla rätten och friheten att tycka och tänka vad vi vill. Men vi kan inte begära att andra ska förstå.

Vi har ett ansvar gentemot andra människor att inte slå ner modet på dem. Tänk vilken vacker värld det skulle vara om vi alla kunde behandla varann med respekt och försöka uppmuntra och styrka varann. Vi är alla bara människor och förhoppningsvis gör vi alla så gott vi kan. 

Att stanna upp en kort minut och tänka efter. Vad gör det om 100 år? Då är det många strider vi kan lägga ner direkt. Å andra sidan kan det finnas saker som är värt att strida för, sådant som verkligen kan påverka vår framtid. 

Men att varan som är på extrapris är slut är inget att bråka om. Eller att en familjemedlem inte städar likadant som jag gör eller att någon har lämnat en kaffemugg på bänken i fikarummet. Det finns annat som verkligen betyder något som vi kan ifrågasätta. Att välja sina strider tyder på vishet. Eller som min pappa brukar säga: Alla sätt är bra utom de dåliga.