Vad är kärlek för dig?

 Jag har skrivit om det förut men jag skriver det igen. Om par som inte är snälla mot varann. Eller mer specifikt, den ena parten som är dum mot den andra. Jag hör dem på stan och i matbutiken, där de handlar tillsammans. Speciellt nu inför jul med lite extra stress och press antar jag.

Kvinnor har en tendens att behandla sina män som ett barn. De bannar och läxar upp, helt ogenerat mitt bland folk. Sen klagar de att männen inte hjälper till, tar ansvar, men de får ju ingen chans att tänka själva. Kvinnor som tycker att de har rätt att förlöjliga sina män bara för att de är ett par. Det gör mej beklämd.

Män som idiotförklarar sina kvinnor. Som mobbar sin fru/flickvän och säger elaka kommentarer om vad hon gör eller inte gör. Sen klagar de att deras kvinna inte är tillräckligt kärleksfull eller tillmötesgående. Men de har krattat manegen själva.

Kvinnor som pratar ner sina män till andra. Berättar negativa saker om sin partner, förlöjligar dem, förringar dem. Det är inget bra sätt att stärka sin relation. Samma sak när männen berättar för andra om sin  kvinna, att hon bestämmer allt, kör över honom, är känslostyrd, lynnig och oberäknelig.

En väninna sa en gång att det bästa förspelet är när han erbjuder sig att duka av och diska när hon har lagat maten. Det där med samspel, lyhördhet och en genuin önskan att vilja det allra bästa för sin partner är kärlek för mig. 

Men alla par har det inte så. Jag funderar ofta på varför de inte känner en vilja att förändra balansen i förhållandet. Det handlar inte bara om jämlikhet i de praktiska sysslorna i det gemensamma hemmet. Det handlar om att båda ska känna sig värdefulla, uppskattade och inte tagna för givet.

Sen är jag också förvånad över att par helt ogenerat visar upp sina konflikter för alla. Självklart är man oense, osams ibland men det har ju inga andra med att göra. Det är inte läge att tjafsa ute på stan. Ta diskussionen hemma, där man kan reda ut det som är trassligt.

Att visa kärlek mot sin partner är också att vara taktfull och hänsynsfull. Att behandla sin partner som en vuxen person, som har lika stor rätt till sina känslor och åsikter. Jag måste inte hålla med om allt men jag måste respektera min partner. Kan jag inte det är det dags att gå.