Det har varit en intensiv helg för min del. Jag har haft min syster och systerdotter hemma från norrland denna veckan så i fredags tog jag en semesterdag och vi åkte till Ullared. Trots att det är billigt där, blev notan dyr ändå. Men jag fick mycket för pengarna.
På lördagen möttes vi vid våra stugor och höststädade. Nu är de säkrade för vintern och därmed är det slut för säsongen. Vi avslutade dagen med att äta middag med föräldrarna och på eftermiddagen anslöt vår syssling och det blev kaffe & ostkaka.
På söndagen åkte norrlänningarna hem, bilen full med fynd från Ullared och med ett köpekontrakt skrivet på ett hus i Traryd. Det ska bli fantastiskt roligt att få ner syster med man till Småland till våren. Ett intensivt husletande senaste året är äntligen till ända!
Jag åkte också lite norrut men stannade hos dottern i Skänninge. Efter kaffepaus åkte vi till Linköping, gick på IKEA, ICA Maxi och Lager 157. Tillbaks till Skänninge och en liten runda in på Ö&B, som faktiskt grundades i Skänninge och de har en stor fin butik där med fyndhörna.
Nu har jag landat hemma och springer till tvättstugan en gång i timmen. Snart är fjärde maskinen torkad och klar och jag kan äntligen avsluta dagen, hoppa i nattlinnet och krypa ner i säng. I morgon är en ny dag, ny vecka och vi är även inne i oktober månad.
Livet rullar på och jag trivs med farten och fläkten. Men jag märker att jag inte är riktigt van vid att livet återgår till det normala och aktiviteterna kommer igång och butikerna fylls med kunder. Man är van vid att det är begränsat och restriktivt. Men eftersom jag jobbar i butik har jag sen länge slutat vara orolig och rädd.
Jag är överlag sällan orolig. Det ligger inte för mej, oro är att bekymra sig för något som inte hänt än. Jag tycker det räcker med att ta itu med det som faktiskt händer. Alla kan inte tänka så, men för mej faller det sig naturligt.
Jag har aldrig suttit uppe och väntat på mina barn när de varit ute sent på kvällarna eller grubblat över framtiden och hur det ska bli med allt. Det kommer ju visa sig, tänker jag. Det får man ta då. Jag kan ju ändå inte lösa några problem i förväg eller när de ännu faktiskt inte finns på riktigt. Var sak har sin tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar