Idag är det första advent. Jag har fått upp adventsljusstakarna i fönstret och mina två ljusstakar för köksbordet och soffbordet. Allt eftersom dagarna går mot jul kommer jag succesivt att julpynta mitt hem. Det är en riktigt mysig tid!
Jag har alltid tyckt om julen men av olika anledningar. Som barn var det förståss paketen som var det bästa. Det var en evighetslång väntan på julaftonskvällen när äntligen julklapparna skulle delas ut. Min familj firade alltid hos mormor med min moster med familj. När mormor inte orkade längre tog min familj över kvällen. Jullunchen spenderades alltid hos moster med familj med dopp i grytan.
När jag själv fick familj så blev ju barnen i fokus och man gjorde jul för deras skull. Nu fanns inte mormor kvar i livet, syrran hade flyttat till norrland och brorsan delade dagen med sin frus familj och oss. Vi brukade fira julafton med de mina och juldagen med barnens farmor och farfar.
Barnen växer upp, får respektive och fler och fler familjer blir inblandade. Man blir helt enkelt tvungen att dela på sig för att det ska funka. En del kör vartannat år här och där, en del delar dagen, andra väljer olika dagar för olika konstellationer. Man får göra det som funkar bäst för sin egen familj, man kan inte vara överallt med alla.
Då insåg man att julen är mer än julafton och det var bara mysigt att dela upp dagarna mellan de olika släktingarna man ville träffa. Vid skilsmässan från mina barns far blev det slut på att fira med den släkten. Då blev det istället min kusin med familj som blev vårt sällskap över annandagen.
Min ena moster har inga barn, min andra moster hade bara ett barn, min enda kusin på mammas sida. Så vi har alltid varit nära, mina syskon och hon. Det är ju speciellt att ha firat jul tillsammans varje år i hela livet. Några enstaka år har det varit annorlunda, ett år åkte vi upp till syrran i norrland, ett år firade vi jul i Sälen.
Nu är det andra tider åter igen. Sonen bor ju i Australien, så vi har inte firat jul tillsammans på flera år. Dottern med sambo bor i Skänninge och i år firar de med hans pappa. Syrran är kvar i norrland och brorsan har varannanjul-systemet och denna jul kommer båda hans barn med familjer hem och de firar för sig.
Så kvar på julafton blir mamma, pappa och jag. Det blir en lugn tillställning och det passar mina åldrade föräldrar bra. Så länge de är i livet vill jag prioritera julen med dem. En vacker dag är även de borta och jultraditionerna får ändras än en gång. Släkten kommer och släkten går, som det står i dikten Tomten av Viktor Rydberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar