Lyckan kommer, lyckan går

Ibland kommer känslan över mig. Den där att jag är inte värd särskilt mycket. Att jag borde inte känna mig lycklig, det har jag väl ändå inte förtjänat? Jag som gjort så mycket dumt. Jag som sagt så mycket dumt. Jag som begärde skilsmässa och splittrade en familj. Jag borde väl vara olycklig? Jag borde väl skämmas? 

När lyckliga känslor kommer så följs de ibland av Det Dåliga Samvetet. Vet hut, säger det. Som du har ställt till det med ditt liv! Tro inte att du ska få vara lycklig! Tro inte att du någonsin kommer att bli älskad igen! Om någon verkar tycka om dej finns det säkert en baktanke, dolda motiv, sluga kalkyleringar. Dom är nog ute efter något annat. Dom vill bara utnyttja dig.

Men andra stunder så vinner lyckan. Den dröjer kvar som en ljuvlig känsla i hjärtat och gör mig glad. Jag känner mig lyckligt lottad med mitt liv, mina barn, min släkt, min lägenhet, mina vänner, mitt jobb. Livet har slutat vara ett stormigt hav där jag försökt ta mig fram utan varken åror eller segel. Livet flyter på som en stilla flod. 

Så när kommer nästa vattenfall? Måste alltid vara på min vakt.

Denna blogg kom till för att jag behövde få ur mig allt som jag grubblade på. Det har hjälpt mig att reda ut några tankar och jag har fått många samtal, mail och meddelanden från er som läser att även några av er har både glädje och nytta av det jag skriver. För det är jag mycket rörd och tacksam. Och knappt har jag hunnit skriva klart ett inlägg förrän det poppar upp en idé om nästa rubrik.

Mitt liv har funnit nya rutiner, allt känns stabilt, lugnt och fint. Ändå har jag svårt att tillåta mig själv att vara lycklig. Hur kan man vara lycklig efter allt som hänt? Men då behöver jag lära mig på nytt att jag är värd något bra. Jag är värd att vara lycklig. Jag är värd att älskas. Att vara lycklig TROTS allt som hänt. Att vara lycklig utan att grubbla och analysera alltför mycket. 

Lyckan kommer, lyckan går. Men den kan alltid komma tillbaka igen.

H.D.S.L.