Viktiga val

Hur vet man vad man ska välja? Vad är rätt, vad är fel? Vad är bäst för mig i längden? Stora svåra livsfrågor, som ofta kräver mitt aktiva val. Ja, och ibland bara små simpla vägval i vardagen såsom vad ska vi äta till middag, eller vilken tröja ska jag köpa? Ända upp till de stora livsvalen såsom val av utbildning, arbete och partner. 

Hur ska man veta i förväg att man väljer rätt för framtiden? För det vill man ju veta! Man vill ju inte väja fel liksom. Trampa i klaveret, gå fel, hamna vilse. Jag har hittat svaret! Det allmänna generella svaret, riktlinjen, kompassen. 

Svaret är glädje. 

Välj det som ger dig äkta, sann glädje. Vad gör dig glad? Vad uppfyller ditt hjärta? Vad tänker du på, drömmer om? När vi känner glädje är vi på rätt väg. Att känna glädje är inre gåva som vi ska ta på allvar. Glädje är inte bara fniss och trams, det är en djup äkta känsla som kommer leda dig rätt.

Känner du minsta tveksamhet, olust eller oro - välj bort det som ger dig dessa känslor. För de visar på att detta inte är helt rätt. Det finns mycket som är bra men det finns bara ett val som är det bästa för dig, det rätta. Man kan säga att det näst bästa är det bästas värsta fiende. För väljer du det näst bästa så väljer du därmed bort det allra bästa. 

Följ ditt hjärta, lyssna till den där inre stilla rösten, välj glädjen och friden. Försök styra ditt liv bort från det som tar bort din glädje. Det kan till och med kräva att du väljer bort människor i ditt liv som stjäler din glädje. Kanske låter det själviskt och hårt att avsluta kontakten med en annan människa, men det kan vara ett nödvändigt val för dig. Offra inte din glädje för någon annan. Du blir inte en bättre människa i längden om du blir av med din glädje.

Visst kan det finnas personer i din närhet som behöver dej, som du behöver stötta och uppmuntra. Men låt det inte ta överhanden så att du tappar din glädje. 

Genom livet och mina egna erfarenheter är mitt enda sanna kloka råd till alla åldrar i alla val: välj glädjen!

H.D.S.L.

Om fåglar, stenar och sårskorpor

Det sjöngs många folkvisor och citerades många dikter i mitt barndomshem när jag växte upp. Flera texter har fastnat i mitt minne, men varje vår och höst när jag hör tranor och gäss ropa så tänker jag speciellt på en dikt av Dan Andersson, "Gässen flytta". Den talar nog mer om känslor än om fåglar, men den börjar såhär:

"När de gamla såren heta tära

När din kind är vätt av ensamhetens gråt

När att leva är att stenar bära

Och din sång är sorg som vilsna tranors låt"

Även gamla sår kan tära på själen. Även om de gamla såren förlorar i kraft så finns ärren alltid kvar. Tårar av sorg över såren och över ensamheten har jag fällt. Många. Stundom kommer minnen tillbaka och jag är där och pillar på sårskorpan. "När att leva är att stenar bära..." Ja, precis så har det känts många gånger. Tungt, hårt, svårt. Du förstår hur befriande det är att få kasta bort alla dessa stenar! För dikten fortsätter:

"Gå och drick en fläkt av höstens vindar

Se med mig mot bleka blåa skyn

Kom och stå med mig vid hagens grindar

När de vilda gässen flyga över byn"

Att dricka vindar och se upp mot himlen. Att söka tröst och befrielse i naturen. Men också att se att det finns något vackert och fint runt omkring mig. Livet pågår och fortsätter i naturen oavsett min glädje eller sorg. Stabilitet finner jag i naturen. Till och med årstidernas växlingar är på sitt sätt stabila. Samma cykler år efter år. 

"Kom och stå med mig..." Ja, sök upp en vän. Våga visa dig svag, våga be om hjälp och stöd. Det är en styrka och tröst att ha en vän vid sin sida. Jag hoppas du har en vän. Jag har flera goda vänner, de är lite olika i sätt och stil, men de är mina bästa vänner och jag kan inte tänka på hur jag skulle klarat mig utan dom! När jag behövde dom så fanns de där. Vid min sida, stöttade muntrade upp, hjälpte till, bara stod där stilla. Stannade kvar. Stabila. Oersättliga och ovärdeliga.

En och annan ny vän har också dykt upp. En sån glädje att få en ny vän såhär mitt i livet! En vän som ger precis vad jag behöver just nu. Och som även jag kan bekräfta och glädja med den jag är. 

Jag hörde en vilsen ensam trana ropa i morse på min promenad. Det gick en liten stund,  sen hörde jag ropen från många röster och tranan återförenades med sin flock. Det hördes på röstläget att det var glädje! Ropen från de flygande tranorna påminde mig om Dan Anderssons dikt. Och jag är så glad att min sorgesång strof för strof byts ut i en glädjesång. Stenarna kastar jag bort och jag blir bättre och bättre på att sluta pilla på sårskorporna. Kanske får de läka ut till slut.

H.D.S.L.

Förbjudna tankar

Jag får tänka vad jag vill, jag får känna vad jag vill. Det som är mina tankar och känslor är inte förbjudna. De är mina, det är jag och det är inte fel. Vissa tankar som dyker upp har jag försökt trycka undan. Tyckt att såhär får man väl ändå inte tänka... 

Men känslorna är äkta, på riktigt och istället för att trycka undan dom vill jag nu istället låta dem komma, bearbeta dom och förhoppningsvis göra det bättre. 

Ibland kan jag känna mig ensam och svag, ibland kan jag sakna någon som säger: Vi löser det här tillsammans, vi hjälps åt med det där. Men dom känslorna har jag tryckt undan, jag har tyckt att så har jag inte rätt att känna. Jag har ju själv valt att skiljas, att leva ensam. Då har jag ju valt bort någon att dela livet med. 

Nu inser jag att dessa känslor också får ha sin plats i mitt sinne. Jag har inte valt en separation lättvindigt. Det var ett svårt beslut som tog lång tid att fatta och det fanns goda skäl till mitt beslut. Klart jag har rätt att känna mig lite svag ibland! Alla känslor jag har är äkta och de förtjänas att tas på allvar.

Jag har läst en fantastiskt bra bok i veckan som blev en rejäl ögonöppnare. Jag kan inte gå in på detaljer för att inte exponera andra personer i mitt liv, men det är fascinerande hur kunskap i en liten bok kan göra att "poletten ramlar ner". En aha-upplevelse som gav mig bekräftelse på att mina känslor var inte fel. 

Så viktigt det är med kunskap för att förstå både sig själv och andra. Så mäktigt det är när man finner ny kunskap som ger en helt ny vinkel på tillvaron! Jag förstår nu att mina känslor är inte fel, de är en naturlig reaktion på allt som hänt. 

Jag kanske bara svamlar idag, men jag ville bara säga att det jag känner är inte fel för att det är ju såhär jag känner..:) 

H.D.S.L.

Förlåtelsen är nyckeln till framtiden

Jag samlar på små ordstäv och tänkespråk, aforismer. Små kärnfulla visdomsord som säger mycket med få ord. Läste ett sådant nyligen som var tänkvärt.

"Att förlåta är inte att glömma det förflutna, det är att skapa en framtid."

Det satte ord på min egen upplevelse. Vissa saker kan vara alltför stora och alltför svåra för att någonsin kunna glömma. Minnena lever kvar för alltid, även om dess kraft bleknar med tiden. Men att förlåta är inte att överse med vad som hände eller att glömma att det någonsin hänt. Att förlåta är att inse att andra människor gör fel, kan göra dig illa och du vet inte exakt hur den andre tänker och fungerar. Du förlåter felen, övertrampen, misstagen, ja kanske rent av elakheterna, för att händelserna inte ska dominera ditt liv. Genom att förlåta kan jag sluta älta det som hände, sluta ifrågasätta varför och sluta anklaga. För det enda det resulterar i är att du hela tiden tänker på den person som gjort dig illa och som du egentligen helst skulle vilja glömma.

Att förlåta är att sätta punkt för det som hände för att kunna se framåt. Där är jag nu. Jag har genom att förlåta befriat mig själv och det blev en euforisk upplevelse! När jag släppte taget om det förflutna blev jag uppfylld av glädje och frid i själen. Jag fick en förnyad kärlek till livet och jag kan även känna att jag faktiskt tycker om mig själv! 

För går man igenom svårigheter kan det till slut bli så att man tänker att det är självförvållat och att jag förtjänar inte bättre. Självkänslan går i botten och livsglädjen slocknar. Att förlåta har befriat mig från både självförakt och förakt mot den som gjort mig illa. Som att komma ut ur ett psykiskt fängelse. Att plötsligt se ljuset och höra fågelsången. 

Nu är jag redo att ta itu med framtiden. Jag känner mig lugn och trygg och genom min tro på Gud är jag övertygad om att det finns en plan för mitt liv i framtiden. Bra saker väntar där ute, snälla människor finns runt mig och jag kan själv möta människor som går igenom svårigheter och kunna säga: "Jag vet hur det känns, men det kommer att bli bättre". 

Jag har förlåtit, släppt taget och nu ser jag verkligen fram emot morgondagen!

H.D.S.L.

Dofter bär minnen

Tänk vad en doft kan sätta igång både minnen och känslor! Doften av nybryggt kaffe när man kommer hem från morgonpromenaden. Doften av klippt gräs i sommarträdgården. Doft av saltvatten och tång när man närmar sig havet. Doften av blöt hund när man kommer in från en promenad i regnet med vovvarna. Matos i trapphuset. Stanken i soprummet. Doften av rosor en solig dag i mormors trädgård och jag är bara fem år och har en blå klänning med vita prickar.

En del dofter är angenäma, andra obehagliga eller besvärande. Jag bara måste stoppa ner näsan och dra ett djupt andetag i det tomma kaffepaketet när jag hällt upp det i burken. Andra som inte gillar kaffe, förstår inte njutningen i doften. Vi tycker olika, men de flesta uppskattar nog blomdoft och undviker avloppslukt.

När man kommer hem till någon så finns det alltid en specifik doft i varje hem. Ibland kan det vara så att doften i ett hem kan påminna om doften i ett annat hem. Det triggar ett minne från barndomen. Alla våra sinnen, doft, smak, hörsel, syn och känsel, hjälper till att förstärka våra minnen. Var och en av dessa sinnen kan var för sig starta en reaktion, ett minne, en känsla. 

Det sägs ju också finnas ett sjätte sinne, intuitionen. Magkänslan. Den där inre övertygelsen om något man inte vet. En känsla av vad som är rätt och fel. En oförklarlig känsla av obehag eller lust. Man vet inte varför eller hur, bara att man bör följa den där magkänslan annars kommer man ångra sig sedan. 

Jag har nu funnit harmoni och stabilitet i livet. Men jag har inga drömmar eller planer för framtiden. Ändå vill att jag gärna att något ska hända. Men vad är det där något? Status quo blir trist i längden, men hur finner man nya drömmar? Jag får hoppas på mitt sjätte sinne, på Guds ledning, på att livet inte är en enda lång raksträcka kvar till mål. Och om inget händer - händ själv!

H.D.S.L.

Du är vad du tänker

Det har varit populärt med självhjälpsböcker om positivt tänkande, att man genom att fokusera sina tankar kan förändra sitt liv och sin värld. Det tror inte jag. Det man kan förändra med sina tankar är sin attityd till det som händer. Jag kan inte förändra det som drabbar mej men jag kan styra min attityd. Hur jag reagerar och agerar påverkar fortsättningen av händelseförloppet. 

Jag tror jag vinner på att försöka bemöta händelser i livet med en positiv attityd. Att försöka se det goda, det lärorika, vad som kan användas till min egen och andras utveckling. För om jag väljer att bli arg, bitter, negativ så tillför det inget bra i mitt liv. 

När något svårt eller tråkigt drabbar mig så måste jag först tillåta mig att bli ledsen och arg. Men till slut så blir det dags att ta itu med framtiden. Att gå vidare, som man säger. Då måste jag bestämma mig om jag ska stanna kvar i känslan av sorg och förlust och fastna i bitterhet över livets grymhet, eller välja att se erfarenheten som något jag kan ta med mig som en lärdom. 

Förr eller senare kommer du möta någon annan som har upplevt eller upplever samma problem som du gått igenom. Då kan du förstå och stötta den personen som kanske ingen annan, just för att du har egen erfarenhet av situationen och vet att man kan gå igenom och komma ut stark på andra sidan. Du kan genom att bestämma dig för att inte låta omständigheterna bryta ner dig, bli både starkare, klokare och mer ödmjuk. 

Allt som händer dig kommer inte vara positivt även om du tänker positivt allt vad du orkar. Men du kan välja att göra allt du kan för att det ska bli en berikande erfarenhet i ditt liv. Våra liv är en mix av toppar och dalar, medgång och motgång, glädje och sorg. Men låt dig aldrig besegras av det onda utan övervinn det onda med det goda. 

H.D.S.L.

När vänster blir höger

Jag är vänsterhänt, en på tio av befolkningen statistiskt. Det sägs att vänsterhänta är mer kreativa än högerhänta rent generellt och det kanske är så. Jag är nog inte särskilt kreativ, möjligen lite klurig och vill gärna hitta lösningar på problem. 

För ett par veckor sedan skadade jag min vänsterhand, som jag skrev om då. Under dagarna som gått har jag varit tvungen att göra saker med höger hand istället för min vanliga vänster. Det har gått ganska bra trots allt, att måla mascara, borsta tänderna, jobba på datorn och rasta hundarna. Svårast är ju att skriva med "fel" hand, klä på sig och duscha. Men man tränar upp sig och kommer på små knep för att få vardagen att fungera. 

Det sägs också att vänsterhänta har lättare att göra saker med båda händerna än vad en högerhänt har. Det kan ha lite att göra med att vissa saker är anpassade för högerhänta och man måste lära sig att handskas med det. Det kan vara saxar, såsslevar och handtag. Men man lär sig att göra saker bakvänt eller med andra handen. 

Fördel är det när man ska tex stryka, måla och annat tröttande arbete. Kan man byta hand så orkar man längre helt enkelt!

Förr fick man inte skriva med vänster hand utan var tvungen att skriva med höger. Det hade sin naturliga förklaring. När man skrev med bläck och doppade en spets i bläcket så är det omöjligt att få det att fungera som vänsterhänt. En som skriver med vänster skriver bokstäverna nerifrån och upp, och då skrapar spetsen bara hål på pappret utan att släppa ifrån sig bläck. En högerhänt däremot skriver uppifrån och ner, för pennspetsen åt "rätt" håll över pappret och bläcket flödar ut från spetsen. En bläckpenna är helt enkelt designad för högerhänta! 

Sedan dröjde sig regeln kvar onödigt länge, trots att man fick både kulpennor och blyertspennor. Men på något vis kopplade man samman vänster med fel. Man till och med hittade ett märkligt citat i Bibeln från Predikaren där Salomo säger att den vise har sitt hjärta till höger men dåren har sitt hjärta till vänster. Jag tror inte han pratade partipolitik... Men vad han egentligen menade vet man nog inte heller... För jag tror inte han åsyftade vänsterhänta och högerhänta!

I alla fall är det helt okej att vara vänsterhänt, även om det är svårt att skriva på griffeltavla/whiteboard. Jag är ju född såhär. Man lär sig hantera situationerna och efter ett tag tänker man inte på att det skulle kunna vara ett problem. Precis som mycket annat i livet som inte är precis enligt mallen. Man vet inte om något annat och man tänker inte på det alls. Förrän någon annan ser mig skriva.. Nämen! Säger dom. Är du vänsterhänt?!

H.D.S.L.